Samarbete ska få Trafikverket att förstå renens behov

Trafikverket, Min Ođđa Giron och Gabna och Laevas samebyar har i nästan tre år gemensamt arbetat med rapporten Planeringsunderlag för renskötselns framkomlighet i förhållande till statlig infrastruktut, inom Laevas och Gabna samebyar. Vars syfte är bland annat att utveckla samarbetsformer och erhålla kunskaper för fortsatt samverkan.

– Det känns bra att vi nu har ett färdigt underlag. Samebyarnas erfarenhet, och som även rapporten visar på, är att även om åtgärder för renskötselns behov påtalas, så gör Trafikverket sällan något åt dem. I bästa fall så hamnar informationen i en rapport som sedan läggs på hyllan, säger Min Ođđa Girons projektledare Jannie Rueije.

– Vi förväntar oss att Trafikverket ska få en bättre inblick i vår vardag och på de problem TRV:s anläggningar orsakar renar och renskötare, säger Lars-Erik Poidnakk, Laevas ordförande.

Bakgrunden till arbetet är ett initiativ från Gabna och Laevas samebyar, genom deras samverkansprojekt Min Ođđa Giron, Trafikverkets generaldirektör och Trafikverkets regionala direktör i norra regionen. Det var vid ett möte i Luleå 2023 som parterna kom överens om att tillsammans ta fram ett gemensamt planeringsunderlag, som ska kunna vara till stöd för båda parter i planeringen av all statlig trafikinfrastruktur (järnväg och väg) inom Gabna och Laevas samebyar.

– Vi hoppas framförallt att Trafikverket inser att de behöver arbeta fram ett bättre arbetssätt för hur de driver sina projekt. Att de ökar kunskapen om renen och renens behov för personalen som arbetar i Sápmi och att det utvecklas, säger Jannie Rueije.

– För de samebyar som har statlig infrastruktur som går genom samebyns olika beteslandskap är ett sådant här samarbete att rekommendera. Det lyfter fram en helhetsbild över infrastrukturernas påverkan på renskötseln i respektive sameby, säger Katarina Svonni, Min Ođđa Giron.

”Det är ett viktigt samarbete som ger oss på Trafikverket ett nytt verktyg”

– Vi har kommit överens med samebyarna att vi tillsammans ska utveckla hur vi ska jobba vidare och använda resultatet. Vi ser fram emot att tillsammans resonera kring det rumsliga planeringsverktyget i arbetet framåt. Rapporten är ett internt underlag för vår planeringsverksamhet som beskriver samebyarnas behov och brister i landskapet. Den implementeras succesivt i verksamheten, svarar Trafikverket generaldirektör i mailsvar.

Hur ska Trafikverkets personal utbildas och implementeras i det gemensamma rapportens innehåll?

– Som jag nämnde tidigare, underlaget kommer implementeras succesivt i verksamheten. På Trafikverket har vi idag en grundläggande utbildning som vi har tagit fram tillsammans med företrädare för renskötseln. Vi utvecklar även riktade utbildningar för att kompetensutveckla entreprenörer i stora projekt som kommer i kontakt med dessa frågor, exempelvis i Norrbotniabanan. Men jag tror även att vi kan bli bättre på dialogen och omhänderta samiska perspektiv i vårt planeringsarbete. Det här initiativet är ett exempel på det, svarar Maiorana.

Hur ska Trafikverket se till att detta inte blir en skrivbordsprodukt och glöms bort, vilket samebyar tidigare haft erfarenhet av?

– Vi har i dialog med samebyarna kommit överens om att ha ett startmöte för att fortsätta samverkan.

Samarbete ska få Trafikverket att förstå renens behov

Tanken var att rapporten skulle vara klar 2024, men arbetet har tagit nästan tre år att färdigställa och Jannie Rueije menar att det finns flera orsaker till detta. Dels har samebyarna inte fått några medel av Trafikverket för att utföra detta arbete. Arbetet hade inte varit möjligt om inte Min Ođđa Giron, som finansieras i huvudsak av projektmedel från Sametinget, gått in.

Samtidigt som detta samarbete påbörjades, implementerade Sametinget en ny applikation för samebyarnas arbete med GIS-data. Detta krävde nytt, tidskrävande lärande under arbetet med Renmigreringsplanen.

-Samarbetsformen har dock varit mycket uppskattad från båda parter där man har haft nära dialog med varandra under en längre period, men för detta krävs ju finansiering för samebyarnas deltagande, säger Katarina Svonni.

Rapporten är på 130 sidor och är indelad i tre delar. Första delen handlar om renen och dess behov, sen följer information hur renen reagerar på och i samband med järnväg och väg. Andra delen beskriver samebyarnas respektive behov och den sista delen är rekommendationer för Trafikverket.

Här är några av de sju rekommendationerna :

• Säkerställa att information som samebyarna delger på olika områden följer med till nästa projekt på samma område. Gärna som GIS-underlag så att byarna kan följa utveckling och ta del av åtgärderna på ett överskådligt sätt.
• Tydliggöra i framtida rapporter vilka åtgärder/rekommendationer som tillhör vilken sameby, för att uppföljning ska kunna ske. I material som Trafikverket producerar (rapporter, planeringsunderlag, åtgärdsvalsstudier o.s.v.) bör det tydligt framgå vilken part som föreslagit en åtgärd (samebyn, Trafikverket eller annan aktör).
• Trafikverket bör använda ett språk som är möjlig att förstå även för personer utanför myndigheten. Facktermer kan med fördel användas men då kombineras med förklaringar. Detta så att tillgängligheten till materialet förbättras.
• Att Trafikverket använder samiska platsnamn i underlag och i rapporter, så att det blir enkelt för samebyarna att veta var åtgärder föreslås.

Läs mer: RenMigreringsplanen – syfte att få mer förståelse för rennäringen inom Trafikverket