Mänskliga rättigheter som är särskilt relevanta för samer och andra urfolk finns spridda i dokument inom den internationella rätten. Internationell rätt är en slags regler som flera stater tillsammans har kommit överens om att följa. Det finns många sådana dokument: konventioner, deklarationer och andra typer av dokument som är viktiga för samer och här tas några av dessa upp.
Mänskliga rättigheter ger antingen individuella rättigheter, det vill säga rättigheter till varje enskild person, eller kollektiva rättigheter, det vill säga rättigheter som tillfaller en grupp eller ett folk, exempelvis samerna som folk. De artiklar som ger individuella rättigheter har ofta texten ”var och en har rätt till…” och i artiklar som handlar om kollektiva rättigheter står det ofta ”alla folk har rätt till…” eller ”urfolk har rätt till…”.
I svenska lagar finns rättigheter som särskilt tar sikte på samiska folket eller samebyar. I den internationella rätten nämns inte samer särskilt, men alla de individuella rättigheterna gäller alla samiska individer, och alla kollektiva rättigheter som tillfaller folkgrupper gäller samerna som folk. Det betyder att du som representant för en sameby kan använda dessa bestämmelser för att hävda dina rättigheter: som enskild människa kan du hävda dina egna rättigheter och som representant för samebyn så kan du hävda de kollektiva rättigheter som tillfaller urfolket samerna.
För att förenklar för dig när du behöver hitta stöd och argument kommer här en genomgång av de viktigaste internationella överenskommelserna och sedan deras artiklar uppdelat på olika teman, nämligen: inflytande, egendomsrätt, markrättigheter inklusive resursanvändning, självbestämmande och diskriminering. Vi går även igenom principen om FPIC och konvention ILO169.
Urfolksdeklarationen: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples (UNDRIP).
Alla de rättigheter som är särskilt viktiga för urfolk har samlats i ett dokument – Urfolksdeklarationen. Deklarationen behandlar rättigheter till liv, självbestämmande, land, vatten, kultur, språk, hälsa, spiritualitet med mera.
Eftersom detta är en deklaration så är den inte lagligt bindande för stater. Sverige, svenska myndigheter och kommuner måste alltså inte följa urfolksdeklarationen, men den kan ändå användas av samer i olika processer i Sverige, eftersom Sverige röstat för den. Samer kan hänvisa till deklarationen eftersom den visar på en miniminivå av rättigheter för urfolk som världens stater är överens om. Sådana rättigheter kallas folkrätt.
Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR)
EKMR gäller som lag i Sverige och har företräde framför svensk lag. Om svenska domstolar bryter mot bestämmelserna i EKMR kan man överklaga till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, även kallad Europadomstolen.
I EKMR finns bland annat regler om anti-diskriminering och allas rätt till egendom (precis som i Regeringsformen).
Myndigheter, kommuner och domstolar i Sverige är inte vana vid EKMR gäller som lag. Det kan därför vara bra att påminna motparten om att den finns och ska följas.
FN:s konventioner
Det finns fler internationella dokument som är viktiga för urfolk och följande fyra konventioner har Sverige skrivit under. Sverige är alltså bunden till att följa dessa:
Internationella konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
Denna konvention innehåller målsättningar för att förbättra människors levnadsstandard, såsom arbetsvillkor, social rättvisa, utbildning, lika villkor mellan män och kvinnor, skydd för barn och unga och anti-diskriminering.
En viktig sak i den här konventionen är första artikeln där det står att “All peoples have the right of self-determination”, vilket betyder att alla folk har självbestämmanderätt, samt att de ska kunna bestämma över sina naturrikedomar och naturresurser (och samma sak står i ICCPR, se nedan). Samer är ett folk enligt svensk grundlag och har därmed rätt till självbestämmande.
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD)
I denna konvention finns flera referenser till urfolk, särskilt kring hur man ska ta till vara på urfolks kunskaper och tekniker för att skydda biologisk mångfald. För urfolk är artikel 8(j) den viktigaste:
Stater ska “respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos de urfolk och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid nyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor”
FN:s rasdiskrimineringskonvention (CERD)
Denna konvention har som mål att motverka etnisk diskriminering. Det finns en kommitté som granskar hur staterna lever upp till kraven i CERD och denna kommitté har bland annat kommenterat att Sverige behöver anta ny lagstiftning gällande samiska markrättigheter, att en nordisk samekonvention behöver komma på plats och att Sverige ska ratificera ILO 169. Kommittén har också kommenterat i specifika situationer där samer anser sig ha blivit behandlade på ett diskriminerande sätt av staten.
Internationella konventionen för medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR).
Den grupp av mänskliga rättigheter som kallas medborgerliga och politiska rättigheter ska ge ett skydd mot ingrepp av olika slag från statens sida samt skydd mot maktmissbruk vid myndighetsutövning, samt rätten till liv, rätten till privatliv, religionsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet, rösträtt, rätten till en rättvis rättegång, med mera.
Om en enskild blir utsatt för kränkningar av rättigheterna i konventionen finns det i vissa fall möjlighet för att klaga till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.
I detta avsnitt presenteras de internationella överenskommelsernas artiklar uppdelat på olika teman.
Inflytande
UNDRIP Artikel 18
- Urfolk har rätt att delta i beslutsfattandet i frågor som kan påverka deras rättigheter, genom representanter som de själva valt i enlighet med sina egna processer, samt att upprätthålla och utveckla sina egna beslutsfattande institutioner.
UNDRIP Artikel 19
- Stater ska samråda och samarbeta i god tro med de berörda urfolken genom deras egna representativa institutioner för att erhålla deras fria, i förhand givna, informerade samtycke innan antagande och implementering av lagstiftande eller administrativa åtgärder som kan påverka dem.
Egendomsrätt
CERD Protokoll till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – Artikel 1 Skydd för egendom
- Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten.
Markrättigheter inklusive resursanvändning
UNDRIP Artikel 26
- Urfolk har rätt till de landområden, territorier och resurser som de traditionellt har ägt, besuttit eller på annat sätt använt eller förvärvat.
- Urfolk har rätt att äga, använda, utveckla och kontrollera de landområden, territorier och resurser som de besitter på grund av traditionellt ägande eller annan traditionell besittning eller användning, såväl som sådant som de på annat sätt förvärvat.
- Stater ska ge rättsligt erkännande och skydd till dessa landområden, territorier och resurser. Ett sådant erkännande ska genomföras med vederbörlig respekt för berörda urfolks seder, traditioner och system för landbesittning.
UNDRIP Artikel 32
- Urfolk har rätt att besluta om och utveckla prioriteringar och strategier för utveckling eller användning av sina landområden eller territorier och andra resurser.
- Stater ska samråda och samarbeta i god tro med de berörda urfolken genom deras egna representativa institutioner för att erhålla deras fria, informerade, och i förhand givna samtycke innan godkännande av något projekt som påverkar deras landområden eller territorier och andra resurser, särskilt i samband med utveckling, utnyttjande eller exploatering av mineraler, vatten eller andra resurser.
- Stater ska tillhandahålla effektiva mekanismer för rättvis och berättigad upprättelse för sådana aktiviteter, och lämpliga åtgärder ska vidtas för att mildra negativ påverkan på sådant som är av miljömässig, ekonomisk, social, kulturell eller andlig betydelse.
ICESCR Artikel 1
- Stycke 2. Alla folk får för sina egna syften fritt förfoga över sina egna naturrikedomar och naturtillgångar, men det får inte ske till men för förpliktelser som härrör från det internationella ekonomiska samarbetet som vilar på principen om det gemensamma intresset och den internationella rätten. Ett folk får inte i något fall berövas sina möjligheter till försörjning.
ICCPR Artikel 1
- Stycke 2. Alla folk får för sina egna syften fritt förfoga över sina egna naturrikedomar och naturtillgångar, men det får inte ske till men för förpliktelser som härrör från det internationella ekonomiska samarbetet, som vilar på principen om det gemensamma intresset och den internationella rätten. Ett folk får inte i något fall berövas sina möjligheter till försörjning.
ICESCR Artikel 6
- Stycke 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete, som omfattar rätten för var och en att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete, och åtar sig att vidta lämpliga åtgärder för att trygga denna rätt.
ICESCR Artikel 1
- Stycke 1. Alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
- Stycke 3. Konventionsstaterna, däribland de stater som har ansvaret för förvaltning av ickesjälvstyrande områden och förvaltarskapsområden, skall medverka till att rätten till självbestämmande förverkligas och skall respektera denna rätt i överensstämmelse med bestämmelserna i Förenta nationernas stadga.
ICCPR Artikel 1
- Stycke 1. Alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
- Stycke 3. Konventionsstaterna, däribland de stater som har ansvaret för förvaltning av icke-självstyrande områden och förvaltarskapsområden, skall medverka till att rätten till självbestämmande förverkligas och skall respektera denna rätt i överensstämmelse med bestämmelserna i Förenta nationernas stadga.
ICCPR Artikel 27
- I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, skall de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion och använda sitt eget språk.
CERD Artikel 14 Förbud mot diskriminering
- Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.
ICESCR Artikel 2
- Stycke 2. Konventionsstaterna åtar sig att garantera att rättigheterna i denna konvention utövas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.
ICCPR Artikel 2
- Stycke 1. Varje konventionsstat åtar sig att respektera och tillförsäkra var och en som befinner sig inom dess territorium och är underkastade dess jurisdiktion rättigheterna i denna konvention utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.
ICCPR Artikel 26
- Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all diskriminering och garantera var och en ett likvärdigt och effektivt skydd mot all slags diskriminering, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.
CERD Artikel 1
- Stycke 1. I denna konvention avses med uttrycket rasdiskriminering varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.
- Stycke 4. Särskilda åtgärder som enbart syftar till att trygga en godtagbar utveckling för sådana rasgrupper, etniska grupper eller enskilda personer som har behov av skydd för att på lika villkor kunna åtnjuta och utöva sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter skall inte betraktas som rasdiskriminering, så länge dessa åtgärder inte leder till att olika rättigheter bibehålls för olika rasgrupper eller att de består när deras syften har uppnåtts.
CERD Artikel 34 Enskilda klagomål
- Domstolen får ta emot klagomål från enskilda personer, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda personer som påstår sig av någon av de höga fördragsslutande parterna ha utsatts för en kränkning av någon av de i konventionen eller protokollen till denna angivna rättigheterna. De höga fördragsslutande parterna förbinder sig att inte på något sätt förhindra ett effektivt utövande av denna klagorätt.