Forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI har tagit fram en ny metod för att identifiera hur risker för kränkningar av urfolks rättigheter kan hanteras vid gruvprojekt i renskötselområden.
Rapporten är framtagen i ett forskningssamarbete med Gabna sameby, som dels bidragit med kunskap om samisk markanvändning, dels med insikter om de kulturella värden kopplade till naturbetesbaserad renskötsel, fri strövning och sammanhängande marker som för samebyn är nödvändiga att skydda för att deras urfolksrättigheter ska kunna tillvaratas.
– Mot bakgrund av att Gabna sameby redan är kraftigt påverkad av LKAB:s och andras verksamheter runt Kiruna, så bedömer vi att Per Geijer-projektet ytterligare skulle orsaka stor eller allvarlig påverkan på så gott som alla undersökta förutsättningar. Betesmarkerna skulle klyvas itu och befintlig flyttled försvinna, säger Carl Österlin, forskare vid SEI i ett pressmeddelande.
Metoden kan användas för projekt på andra samebyars marker, men behöver anpassas i dialog med berörd sameby. Detta eftersom det är skillnader mellan samebyar när det gäller flytt mellan årstidsland samt deras möjligheter att skydda eller återställa förutsättningarna för naturbetesbaserad renskötsel.
– Vår förhoppning är att rapporten kan bidra till bättre riskbedömningar, ett bättre skydd för mänskliga rättigheter och en mer rättvis styrning av markanvändning kopplad till energi- och mineralpolitik, säger Rasmus Kløcker Larsen, seniorforskare vid SEI i pressmeddelande.
”Känns bra att förstudien är på plats nu”
Rapporten är framtagen tillsammans med medlemmar från Gabna sameby, där de bidragit med kunskap om markanvändning vid naturbetesbaserad renskötsel. Samt hur samiska språket och kulturen påverkas.
– Vi initierade det här för två år sen och det visade sig att SEI hade kapaciteten att genomföra det. Så det känns bra att förstudien är på plats nu, säger Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande i Gabna sameby till SVT Sápmi.
Rapporten lyfter också att:
- Det krävs betydligt mer transparens om omfattningen av strategiska gruvprojekt. Idag lämnas sådan information inte ut till forskare, samebyar eller andra berörda aktörer av vare sig EU-kommissionen eller sökande företag.
- Det behöver tydliggöras vilka lagstiftnings- och policyåtgärder som politiker och myndigheter är beredda att vidta för att säkerställa en markplanering där samiska rättighetshavare garanteras inflytande innan bolag söker tillstånd för nya projekt.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet: Så kan risker för urfolks rättigheter i renskötselområdet hanteras vid gruvprojekt | SE
Studien är gjord av Rasmus Kløcker Larsen, Carl Österlin, Johanna Westeson och Annette Löf, forskare vid SEI, tillsammans med representanter från Gabna sameby. Studien har finansierats av Formas, Nordforsk och Mistra