Denna vecka flyttas Kiruna kyrka, ett evenemang som LKAB framställer som en festlig symbol för kulturarv och framtidstro. Men bakom kulisserna finns en annan berättelse: kulturarv för vem, och vilka barns framtid?
– Flytten av kyrkan borde väcka frågor långt utanför Kiruna. Europas sista urfolk lever med konsekvenserna av oviljan till en rättvis omställning. Vem granskar vad den så kallade ”gröna” omställningen faktiskt kostar, och vem som betalar priset?, säger projektledaren för Min Ođđa Giron Jannie Rueije.
”Kyrkan är ett svenskt kulturarv på samisk mark”
Slutbeloppet som investerats i flytten kan vi endast spekulera i. Att kyrkflytten engagerat många är inte konstigt, familjer har över generationer gift sig, döpts och begravts i kyrkan. Den har varit ett rum för firande och sörjande. En viktig plats för många och det är fint att det respekteras. Sådana platser borde alltid respekteras.
Samtidigt pågår expansiv och miljöskadlig gruvverksamhet på samisk mark som i över 135 år lett till systematisk undanträngning av renskötsel och samiskt livsutrymme. Tillsammans med staden som flyttas äter de kontinuerligt av renens betesmark och den samiska kulturen följer långsamt med ned i rasmassorna. I den nya staden som tar form, vittnar hjärtskärande lite om samisk närvaro.
Den hyllning och respekt som visats Kiruna kyrka syns inte för samernas kulturellt viktiga platser. Samtidigt som deformationslinjen studeras noggrant och mätningar görs, förblir renskötselns tipping- point ostuderat och höjd i dunkel.
LKAB vill nu öppna ytterligare en gruva, kallad Per Geijer. Projektet marknadsförs som en del av EU:s gröna omställning, men i praktiken riskerar det att innebära att konfliktmineraler produceras inom Europeiska unionen.
– Alla bör vi ställa oss frågan; är vi beredda att kalla mineraler som bryts på urfolks mark och på urfolks bekostnad, för hållbara?, säger Rueije.
Istället borde Europeiska beslutsfattare säkerställa att EU:s klimat- och råvarupolitik inte legitimerar intrång på urfolks rättigheter. Europeiska medborgare måste kräva transparens kring varifrån mineraler i den gröna omställningen kommer och till vilket pris.
– En stillsam tanke får min uppmärksamhet; är detta den första av fler gånger som kyrkan kommer flyttas?, säger Rueije.
Jannie Rueije, projektledare Min Ođđa Giron
Fakta om Kiruna kyrka och Gabna sameby
Kiruna kyrka som är ett kulturminne från 1912 är utformades enligt Hjalmar Lundbohms önskemål som en lávvu. Dess nuvarande och nya plats ligger inom Gabna samebys betesmarker. Även LKAB:S planerade nya gruvverksamhet bakom Luossaravárri är inom Gabna och hotar hela samebyns fortsatta renskötsel.
Här hittar ni även pressmeddelandet från Gabna sameby: ”Kyrkflytten i Kiruna blir ett skådespel som osynliggör urfolket samerna och deras rättigheter”