Under en heldag träffades unga samer från Gárasávvon i norr till Jåhkåmåhkke i söder för att diskutera samiskt självbestämmande utifrån samiska reformer under ledning av forskare Ragnhild Nilsson som under fyra år arbetat med frågan.
Foto: Anna-Karin Niia
Historiskt hade samiska samhällen egna interna regler
Lokala samiska samhällen har så långt tillbaka vi kan veta haft sina egna, interna regler för att exempelvis besluta om var och vem som får fiska, hur betesmarkerna ska delas på och hur konflikter ska hanteras. Studier av äldre samiska samhällsbildningar pekar på att mark och fördelning av resurser har reglerats, både utåt mellan olika siidas och inåt mellan personerna i siidan. Sådana regler, kan karaktäriseras som interna samiska rättssystem, var något som Ragnhild Nilsson berättade om.
Frågeställningen som deltagarna fick arbeta kring var är vad är samiska normer och hur vi kan använda dessa för att skapa en gemensam framtid jämte dagens rennäringslag. Samt undersöka om man kan formulera egna, lokala regler som bygger på normer som exempelvis relationen till marken, naturens och renens välbefinnande, ömsesidig givmildhet och respekt.
Flerårigt forskningsprojekt
Forskningsprojektet heter Samiska normsystem och samisk lag: en utmaning för existerande nationella styrningssystem och lagstiftning?
Projektet har bedrivits sedan 2022 och avslutas första halvan av 2026. Förutom Ragnhild Nilsson deltar Malin Brännström, INSARC/Silvermuséet i Arjeplog samt Ulf Mörkenstam, Stockholms universitet, i projektet.
Workshopen är ett samarbete mellan projektet Min Ođđa Giron och forskare Ragnhild Nilsson på Mittuniversitetet. Min Ođđa Girons del i arrangemanget finansierades av ungdomsprojektet som stöds av medel från Sametinget.